Icke-gymnasieelever välkomna att delta

Lingolympiaden öppnar härmed tävlingen också för personer som inte går i gymnasiet, förutom de som studerar lingvistik på universitetsnivå. Det är fortfarande endast gymnasieelever som kan tävla om deltagande i den Internationella Lingvistikolympiaden, men icke-gymnasieelever är också välkomna att skriva provet, delta under dagen och få veta sin poäng. Ifall det råder platsbrist på ett universitet kommer gymnasieelever prioriteras, information om detta kommer komma ut två veckor innan tävlingen.

Anmälan görs här. 

Språkvetare om "politiskt korrekt"

Det har kommit in till Lingolympiadens frågelåda "Fråga en lingvist". I den frågelådan kan man ställa frågor till språkvetare. Lingolympiadens egna lingvist Hedvig plockar upp dem och svara på dem med hjälp av kollegor. Denna gång gäller frågan uttrycket "politiskt korrekt":

Fråga:

Vilka definitioner av politiskt korrekt och politisk korrekthet anser ni vara relevanta i en nutida svensk kontext? Jag kommer direkt på tre olika definitioner som alla är besläktade men inte fullgoda substitut till varandra. Men för att inte leda er håller jag inne med mina tanker om uttrycken för stunden

Svar:

Hej! Vad roligt att du är nyfiken på språk! Tyvärr måste vi göra dig lite besviken, det här är inte riktigt en fråga vi kan svara på. Det kan tyckas som att alla frågor som rör språk på alla sätt möjliga är vår domän, och det ligger en viss sanning i att språkvetenskap är ett oerhört brett fält -  men just när det kommer till frågor om vad som anses, tycks, behövs, börs, är relevant och så då är det helt klart utanför vad vi sysslar med. Jag ska försöka förklara varför.

Vi anser de ord vara "relevanta" som språkbrukare använder aktivt och som möjliggör effektiv kommunikation av tankar och idéer i den givna aktuella kontexten. Detta kan varierar med olika grupper, olika tidpunkter, känslostämningar, relationer mellan talare med mera. Det finns olika normer i olika sammanhang, svenska består av ett myller av olika varianter. Vissa av dem har högre status, en särskilt har t.o.m. upphöjts till standard. Det innebär dock inte att det är den enda legitima varianten, den enda "rätta". 

Det är inte fel per se att avvika från standardnormen eller andra normer som uppstår i olika sammanhang - däremot, om ett visst språkbruk försvårar kommunikation i ett visst sammanhang är det nog olyckligt för avsändaren -du/ni har misslyckats med en av grundfunktionerna av språk. Helt enkelt - om din samtalspartner inte förstår dig till en tillfredsställande nivå så har ni ett kommunikativt problem och ni kommer behöva anpassa er om ni vill sluta ha det problemet. 

Vi använder språk för att kommunicera, men också för att markera grupptillhörighet och etablera social kontakt. Ibland vill vi markera att vi tillhör samma grupp som den som vi pratar med, ibland vill vi distansera oss och göra oss obegripliga med flit. Samtidigt är vi intresserade av att använda så lite energi som möjligt för att uppnå vårt mål så bra. Ju bättre vi känner våra samtalspartner, desto otydligare kan vi uttrycka oss och samtidigt uppnå tillräckligt god kommunikation. 

Det är helt enkelt väldigt mycket som spelar in i det myller av variation som språk har, det är inte bara en fråga om födelseort och ålder.

Vi språkvetare forskar om hur språk används, hur det lärs in, hur det förändras, hur det varierar över vår planet och över tid, hur vi kan få datorer att lära sig det på ett sätt som gör våra liv bättre med mera. Vi tycker inte saker om språkbruk eller uttalar oss om om vad som behövs i en viss diskurs eller vad som är mest relevant. Således är det mycket svårt att att svara på din fråga på ett bra sätt. 

Däremot kan vi empiriskt undersöka vår verklighet, analysera resultaten, bygga modeller, testa dem och försöka utröna vad våra resultat och modeller säger om vår värld. Det bästa sättet som vi skulle kunna tackla din fråga på är att studera alla förekomster av uttrycket "politiskt korrekt" i samlingar av naturlig skriven svenska, t.ex. Göteborgs Språkbank, kategorisera dem i olika grupper med avseende på olika betydelser, vilka som använt uttrycket, vilken publik, när osv och sedan återkomma med resultat över vilka mönster vi kan se utifrån det och eventuellt slutsatser och/eller spekulationer om vad det säger om vår värld och tid. Det har mig veterligen inte gjorts, så tyvärr kan jag inte uttala mig. Notera att inte ens då skulle det vara en fråga om vad vi anser vara mest relevant, det skulle vara observationer över hur språkbrukare beter sig i våra material.

Du kanske ska vända dig till en statsvetare eller någon annan som forskar om nutida svensk politik och/eller media? Tyvärr är jag osäker på att ens de skulle vilja uttala sig om vad de anser vara relevant, de kan däremot nog bättre svara på vad forskning om folks användare av termen "politiskt korrekt" säger om hur den ändrat betydelse över tid och på det viset kanske ta upp de betydelser som är vanligast och/eller representerar olika samhällströmningar på bäst sätt - vilket torde vara de som är mest "relevanta".

Jag är ledsen att göra dig besviken, men det här är helt enkelt inte riktigt en fråga vi kan svara på. Jag hoppas att du inte är alltför nedslagen och att du har lust att återkomma med andra frågor!

Vänliga hälsningar från Australien, 

Hedvig, med hjälp av Hanna.

Hedvig är doktorand i lingvistik vid Australiens Nationella Universitet i Canberra samt en av projektledarna i Lingolympiaden. Hennes personliga hemsida finns här.

Grammatikdagen 20 mars 2015!

Årets grammatikdag infaller den 20 mars. Grammatikdagen är en hel dag då det fokuseras på grammatik i hela landet, både i skolorna och i arbetslivet. Syfte är att höja statusen för grammatik och sprida insikten att grammatik är kul.

Läs mer på Grammatikdagens hemsida!

Anmälan öppen till Lingolympiaden 2015!

Nu är anmälan öppen till Lingolympiaden 2015! Tävlande, lärare och andra deltagare kan anmäla sig här!

Lingolympiaden är en tävling för gymnasieelever i språk och logik. Det är ett kul och spännande arrangemang som organiseras av Unga Forskare Stockholm, Stockholms Universitet, Uppsala Universitet, Lunds Universitet och Göteborgs Universitet. Årets tävling äger rum den 22 April på plats på respektive universitet. Du kan hitta mer detaljer här. Anmäl er så snart som möjligt.

Årets internationella olympiad äger rum i Blagoevgrad i Bulgarien 20-24 Juli.

Om du har frågor om språk, vill boka ett skolbesök eller har andra frågor, gå hit!

Välkomna!

Ingen engelsk tävling i Lingolympiaden 2015

Tyvärr måste vi meddela att det inte kommer att finnas en möjlighet för svenska elever att delta i en engelsk version av Lingolympiaden i år,  2015. Tidigare har svenska elever kunnat delta online via Australiens tävling, men det är alltså inte möjligt i år. Vi beklagar detta.

Alla elever i gymnasiet är såklart välkomna att delta i den vanliga svenska tävlingen. Årets tävling äger rum den 22 april på Universiteten i Stockholm, Göteborg, Lund och Uppsala. Anmälan öppnar väldigt snart, tills vidare kan du också anmäla intresse här så är du säker på att du inte missar något.

Har du frågor om lingvistik eller vill ha ett besök på din skola från Lingolympiaden?

Är du en nyfiken person som undrar något om språk och lingvistik? Kanske undrar du om inuiter verkligen har 100 ord för snö? Hur många språk det finns i Indien? Vilka de största språkfamiljerna är i världen? Hur man kan veta att språk på Madagaskar är släkt med språk i oceanien? Hur barn lär sig oregelbundna verb? Hur Google Translate fungerar? Varför språkutvecklingen inte bara resulterar i en massa grötiga stönanden om nu "förenkling" är naturligt och bra? Ställ dina frågor här!

Har du funderat på att fortsätta studera på högskolenivå och har frågor om språkvetenskapliga program, då kan du också vända dig till oss.

Eller, du kanske är en språklärare på högstadiet, SFI, komvux eller gymnasiet och vill veta mer om ett specifik ämne eller få tips på saker från forskningen som kan vara intressant att ta upp? Skriver dina elever kanske en uppsats om något språkvetenskapligt och du vill ha tips på litteratur? Då kan du också kontakta oss.

Slutligen kan du också kontakta med oss om att anordna skolbesök i Stockholmstrakten, då kommer vi till din skola och pratar lingvistik och lingolympiadproblem. Om du är intresserad av det, skriv till oss här.

Du kan också vända dig till gruppen "Språkvetare på FB - fråga oss!" på Facebook.

Lingolympiad 2015 den 22 april!

Nu är datum satt för den svenska första uttagningen i Lingolympiaden 2015! Den 22 april är det dags, då äger tävlingen rum på Göteborgs, Stockholms, Lunds och Uppsalas universitet.

Skriv upp dig här så kontaktar vi dig så snart anmälan öppnat!

Lingolympiaden är en tävling i språk och logik för gymnasieelever. Den svenska tävlingen är en uttagning till den internationella finalen, som bland annat hållits i Pittsburgh, Peking och Sankt Petersburg. Problemen kommer i många olika typer – det kan handla om hur afrikanska språk beskriver döden, hur hjärnan processar ord, hur inuiter böjer verb, eller hur du räknar betelnötter i Papua Nya Guinea. Trots att de låter otroligt så krävs det faktiskt inga språkvetenskapliga förkunskaper för att lösa uppgifterna. Allt som krävs är logiskt tänkande och en vilja att utforska nya kreativa möjligheter. Och, såklart, en förkärlek för att försöka översätta språk du aldrig ens hört talas om. 

Du kan läsa mer på vår hemsida.

Första uttagning

Lingolympiadens första runda sker på ett gäng universitet runtom i Sverige (Stockholms Universitet, Göteborgs Universitet, Uppsalas Universitet och Lunds Universitet). Deltagarna skriver prov på förmiddagen och lyssnar på lingvistikföreläsningar på eftermiddagen. Tävlingen är öppen för alla gymnasielever, komvuxelever eller ungdomar i gymnasieålder. Lärare och universitetsstudenter är mycket välkomna att följa med, men kan inte delta i tävlingen. Sedan allt är såklart helt gratis, allt som krävs är att du blir medlem i Unga Forskare Stockholm (kan göras automatiskt vid anmälan till tävlingen). 

2015 kommer det också att erbjudas en möjlighet att delta lokalt på sina skolor via en online tävling. Denna tävlingen är på Engelska och arrangeras av den Australiensiska uttagningen, OzCLO.

Final

På den årliga finalen i Stockholm möts Sveriges främsta tävlanden och gör upp om resestipendium till IOL (se nedan). Här får deltagarna en intensiv helg, där de utöver att lösa utmanande uppgifter bland annat får konstruera sina egna lingvistikproblem. På schemat står även mysiga kvällsaktiviteter och diskussioner om fonetik och grammatik. 

IOL – ”Lingvistik-OS”

Sverige har deltagit i den internationella tävlingen sedan 2007. Sverige skickar varje år två lag om fyra personer till International Olympiad in Linguistics, IOL. Detta är en stor och prestigefylld internationell olympiad, som varje år lockar hundratals deltagare från Japan, USA, Isle of Man, Grekland, Israel, Sydkorea och många fler. Du kan t.ex. läsa om Pakistans tävling här eller om Storbrittaniens här. Deltagarna har alla vunnit sina nationella uttagningar. Utöver ett individuellt prov och en lagtävling är IOL-veckan ett festligt socialt evenemang. Deltagarna umgås, diskuterar språk, ser sig om i värdlandet, lyssnar på föreläsningar av lokala forskare och deltar i olympiadens traditioner. För många är det en ojämförlig upplevelse: att på så kort tid få möta så många nya kulturer, människor och tankar.

Arrangör

Lingolympiaden arrangeras av Unga Forskare Stockholm i samarbete med

• Institutionen för Lingvistik på Stockholms Universitet
• Avdelningen för Lingvistik på Lunds Universitet
• Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori vid Göteborgs Universitet
• Institutionen för lingvistik och filologi vid Uppsala Universitet

med stöd av Kungliga Vitterhetsakademien och Skolverket.